tisdag, oktober 09, 2007

Flygtrafiken

Utveckling av flygtrafiken till Åland har under de senaste åren varit mycket positivt.
Från det att det varit nedläggning av linjer på både Åbo och Stockholm så har vi nu en tillfredställande trafik på 3 destinationer, d.v.s. Helsingfors, Stockholm och Åbo.

Till Helsingfors har passagerarunderlaget ökat från ca 43.000 år 2004 till 57.000 år 2006.
För detta år, 2007, ser siffrorna ungefär lika ut som år 2006.
Detta till stor del beroende på att Ålands eget bolag Air Åland nu flyger på linjen.
Trafiken under Finnairs tid var också bra men det är lättare att få till stånd en "skräddarsydd" turlista, för det åländska behovet, när linjen körs av ett eget åländskat bolag.

Till Stockholm har passagerarunderlaget ökat från 4.700 år 2004 till 6.700 år 2006.
För detta år, 2007, kommer passagerarunderlaget att öka till drygt 8.000.
Linjen körs av en Saab 340 som tar 34 passagerare och som är mycket handikappvänligare än det förra planet som bara tog 18 passagerare.
Dessutom visar det sig nu att denna planstorlek är perfekt för linjen då det allt oftare är fullt eller nästan fullt på vissa avgångar.
Naturligtvis förekommer det turer med låg beläggning men så är det i all kommunikation.


Till Åbo körs linjen med ett litet plan.
Trafiken är mycket viktig för de personer som behöver behandling vid Åbo universitets sjukhus.


Jag följer och har följt trafikutvecklingen mycket noggrant så att vi på olika sätt, enligt EU-reglerna, stöder och gynnar trafikutveclingen så att vi även i fortsättningen skall ha minst den trafik vi har idag.

Låt oss nu hoppas att flyget så småningom tar nya steg så att vi får fler avgångar, större plan och nya destinationer.
Med ökat passagerarunderlag finns det också möjlighet att priserna pressas något.

fredag, oktober 05, 2007

Flygkaptenen


Flygtrafiken

Flyg-Runar

Flygtrafiken till Stockholm och Helsingfors
är nödvändig främst för näringslivet men
också för den allmänna passageraren

Till Åbo är trafiken mycket nödvändig för
de personer som måste ha behandling
vid Åbo universitetssjukhus.

Nu har vi äntligen en hyfsad flygtrafik
som körs enligt marknadsmässiga
villkor och enligt EU:s trafikplikt.

Låt oss hoppas att vi i framtiden får en
ännu bättre trafik med större plan,
tätare turlista och nya destinationer

Runar nr 72 i lagtingsvalet och nr 509 i kommunalvalet

lördag, september 08, 2007

Busstrafiken

Busstaxorna kommer fr.o.m. den 1 oktober detta år att sänkas med 20 % och en maxtaxa införs om högst 4 euro/enkelresa.
Om man väljer att köpa ett månadskort så blir den högsta månadsavgiften 80 euro för att åka så mycket man vill under en månad till och från sitt resmål.
Om resmålet är sitt arbete så kan man också göra skatteavdrag för resekostnaderna i sin deklaration.
Då blir nettokostnaderna för en normalinkomsttagare ca 50-60 euro/månad.
Ungefär lika mycket som full tank i en bensin-personbil.
Billigare kan det knappast bli.

Nu kan nästan alla åka buss både med tanke på tillgängligheten och priset.

För klimatets skull borde nu så många som möjligt lämna bilen och ta bussen istället.


Buss-Runar ( c )

fredag, augusti 24, 2007

Sophantering på Åland

Under många år har sophanteringen varit ett problem.
Hur skal man sortera, vilka avgifter gäller, vad är bäst för miljön, hur skall sammarbete vara mellan kommunerna osv.

För närvarande är sophanteringen en fråga för de åländska kommunerna.
Många kommuner har genom MISE försökt få en tillfredställande hantering.

Kritiken från allmännheten om MISE:s verksamhet har varit och är hård.
MISE har inge lätt uppgift.
Frågan är om inte MISE har en omöjlig uppgift då alla kommuner som är med skall samsas om ett gemensamt system.

Min fundering är, och det är radikalt, att landskapet tar över verksamheten för all sophantering på Åland.
Under uppbyggnadsskede bör landskapet uppta medel, för olika sopinvesteringar, för att undvika orimliga avgifter.
Sedan bör avgifterna vara per person och inte som nu per hushåll för att få ett så rättvist avgiftssystem som möjligt.

Avgiftssystemat kan skräddarsys för de åländska behoven genom en lagändring i renhållningslagen.
Eu- bestämmelserna som det ofta åberopas till är endast EU-direktiv som ger oss handlingsutrymme att bestämma hur och vilka avgifter vi vill fakturera.

Ofta hänvisas det till att EU bestämmt att man måste ta ut en avgift som motsvarar kostnaderna.
Detta är inte helt sant.
Vi kan ganska fritt i vår lag bestämma avgiftsprincipen.

Avgiften MÅSTE vara uppbyggt så att det inte uppmuntrar till eldning av sopor eller till deponering i skog och mark.
Exvis. kan alla ålänningar faktureras en avgift om 50 euro/år för att bli av med allt sitt avfall.
Alltså för 13-14 cent/dag och person skulle man bli av med alla sina sopor på ett rationellt och miljöskonsamt sätt.


Men det viktigaste just nu är att se till att alla åländska kommuner är med i sophanteringssystemet och det går nog endast genom att det handhas av landskapet.


Runar Karlsson ( C )

torsdag, juni 14, 2007

Trafiksäkerhet i Kvarnbo

TRAFIKSÄKERHETEN ÄR VIKTIG, ÄVEN I SALTVIK

Med anledning av tidningsartikeln, om den planerade rondellen i Kvarnbo, i Nya Åland den 8 juni vill jag ge min åsikt i frågan.

Trafikpolitiken i Landskapsregeringen handlar ofta om trafiksäkerhet.
Under de senaste åren har vi byggt många km gång- och cykelbanor, vi har byggt skilda underfarter för den lätta trafiken och framför allt så har vi byggt rondeller.

Byggande av rondeller har två syften.
Den ena är framkomlighet och den andra är trafiksäkerheten.
Vid tät trafik såsom vid norra infarten till Mariehamn är framkomligheten en viktig orsak till byggande av rondellerna men naturligtvis också trafiksäkerheten.

Vid byggande av rondellen i Kvarnbo är det uteslutande trafiksäkerheten för gångtrafikanter som gäller och då i synnerhet skolbarn som måste korsa vägen i sin väg till Rangsby skola.
Som det nu är kan biltrafiken köra i princip 100 km/h genom den nuvarande fyrvägskorsning, vilket det finns en del som gör.
Att då korsa vägen är förenligt med livsfara.
I en minirondell, som planeras i Kvarnbo, kan man endast köra ca 40 km/h vilket gör att skolbarn och andra betydligt tryggare kan korsa vägen.
Naturligtvis skulle en planskild underfart vara det optimala men det är inte praktiskt möjligt i det aktuella fallet.
För övrigt kommer hela det aktuella vägprojektet att ge ett trafiksäkerhetslyft för hela området då kommunen kommer att bygga en skild gång-och cykelbana parallellt med vägen mellan Kvarnbo och Hullby vägskäl och mellan Kvarnbobutiken och Rangsby skola.
Dessutom kommer landskapet att smycka ut rondellen med stenläggningar och blommor.

Det skall också sägas att landskapsregeringen funderat på många olika lösningar för trafiken i det aktuella korsningsområdet och har kommit fram till att en rondell är den enda och bästa lösningen.


Till sist vill jag påpeka att trafiksäkerhetsinsatser alltid lönar sig framför allt med tanke på undvikande av mänskligt lidande men också ekonomiskt.


Runar Karlsson ( c )
Trafikminister